Så fick jag en snilleidé!Knackade på hos grannen och presenterade mig. Berättade om mitt djurintresse och att jag uppmärksammat vovven. Så frågade jag rakt ut om jag möjligtvis kunde hjälpa till med rastning. Grannen tyckte det lät som en jättebra idé och vi pratade en stund om allt möjligt. Vad roligt det är att ha trevliga grannar!!
Sedan i måndags går jag och vovven vid namn Sacko ut på eftermiddagspromenader och SOM han uppskattar det. Vad jag har förstått så har Sacko inga rastningsrutiner (han får gå ut på trädgårdsområdet som hör till lägenheten) och jag har således ingen aning om hur mycket vardagsmotion han är van vid. Vi har börjat med lite kortare pass på ca 30 minuter som succesivt ökas. Jag är inte alls insatt i hundars rastningsbehov men jag har en känsla av att 1 sammanhängande timmes motion per dag är för lite. Jag ska forska lite i det men det känns ändå skönt att veta att han iallafall kommer ut en stund med mig dagligen.
Sacko är otroligt snäll, hans husse berättade att han kan skälla och dra mycket vid kontakt med andra hundar/katter men jag kan inte påstå att jag märkt av detta ännu. Inga skall och han lyder snällt när vi möter andra hundar. Däremot så var han hemskt sugen på att jaga en stackars kisse häromdagen..
Tycker det är så kul att ha hundsällskap! Jag har förstått att Sacko känner igen och uppskattar mig, för det syns när jag kommer för att hämta honom. Han blir så glad och hoppar/skäller/gnäller och vill ut på momangen. Dessutom är uppskattningen ömsesidig för äntligen är jag igång och motionerar - med glädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar